Blogg

Spelsugen Ramel på turné

Mikael Ramel är ute på turné. I bakgrunden en kisande Göran Lagerberg.

Mikael Ramel Band Till Dej
Var: Musikens hus, Göteborg.
När: Fredag 12 april
Bäst: En spelsugen Mikael Ramel och hela debutalbumet Till dej.
Sämst: Lite mer publik hade inte skadat. Lokalen var bara halvfull.

Det talades i rubriker som ”kärlek vid första öronkastet” när Mikael Ramel upptäckte och föll pladask för Boråsartisten Klas Qvist – också känd som Citizen K – och dennes dubbelalbum Second thoughts.
Ramel, med kultförklarad 70-talsstämpel som lekfull och underfundig visproggare – arrade om, satte svensk text till av tio låtarna och gav i början av året ut I huvet på varann på skivbolaget Paraply records i Borås.
Men det som skulle vara början på ett fruktbart samarbete mellan två musiker och låtskrivare tvärdog bara kort efter skivan hade släppts.
Anledningen: Borås Tidnings avslöjande om att Qvist hade medverkat och skrivit krönikor på högerextremisten Ingrid Carlqvists nätsajt.
Nyheten fick snabbt spridning och många var chockade. Vänner, skivbolaget och inte minst Mikael Ramel.
Paraply records bestämde sig för att omedelbart bryta med Klas Qvist och drog bland annat in hans tidigare albumtitlar från Spotify.
Men I huvet på varann fick vara kvar efter att BT:s kulturchef Lena Kvist i en krönika föreslagit att intäkterna från skivförsäljningen skulle tillfalla antirasistiska ändamål.
Nu har det snart gått tre månader – och Mikael Ramel befinner sig på turné tillsammans med sitt kompband Till Dej, döpt efter hans debutalbum från 1972. En synnerligen kompetent kvartett bestående av gitarristen Kenny Håkansson, basisten Göran Lagerberg, Benna Sörman på trummor och Mats Öberg på klaviaturer.
Ramel handplockade bandet för snart sex år sedan så vid det här laget är man en sammansvetsad enhet där även spontana soloutflykter, främst av Håkansson och Öberg, ges frikostigt med utrymme.
Konserten är uppdelad i två set.
Det första består enbart av låtarna från Till dej, som i dag framstår som ett tidlöst mästerverk – fullt jämförbart med klassiska svenska popalbum som Pughs Ja dä ä dä, John Holms Sordin eller Ola Magnells Nya perspektiv.
Det som slår mig är också hur mycket de yngre i publiken tagit till sig låtarna. Många av dem stämmer upp och sjunger med i I morron e en ny dag, Nå då så och givetvis Artificiell prana.
I det andra setet får vi bland annat höra två Klas Qvist-låtar, En gång till och Tomrummet, båda framförda med stilsäker närvaro, vilket också visar vilken respekt Ramel alltjämt hyser för Qvist som artist.
I en intervju med Borås Tidning för två veckor sedan talade han också om sin förre samarbetspartner:
”Hans musik är helt otroligt bra och det finns ingen anledning att klanka ned på den, för jag spårar ingenting av hans politiska åsikter i den. Jag är stolt och nöjd med samarbetet så länge det varade. Konst är konst och politik är politik”.
Klokt sagt.