Dalaplan trivs med att komma ut på landet

Blogg

Niklas Svensson och Jenny Neikell i Dalaplan.

I fredags kväll delade de scenen med Wilmer X i Folkets park i Malmö inför 5 000 åskådare.
En dag senare står de i en ombyggd lada utanför Nitta och spelar inför knappt ett hundratal i publiken.
– Den här spelningen har jag sett fram emot hela sommaren, säger Niklas Svensson, sångare och låtskrivare i Malmöbandet Dalaplan.
Niklas Svensson slår sig ned på en stol vid ett bord där Dalaplans basist, sidekicken Jenny Neikell, redan står och säljer t-shirts och bandets skivor.
Giget, prick en timme långt, har nyss avslutats
Niklas Svensson är nöjd. Mycket nöjd.
– En av de roligaste konserterna den här sommaren – ja, kanske den roligaste till och med.
Då har som sagt Dalaplan, kvällen innan, spelat inför en storpublik i hemstaden Malmö.
– Men jag tycker bättre om när man kommer närmare publiken. Det blir tätt och intensivt. Då gör det inget om man spelar lite fel eller snavar och trillar omkull…
Dalaplan har sakta och metodiskt arbetat sig upp. Med nya albumet, Du går aldrig ensam, som släpptes i början av året, har bandet definitivt placerats sig i den svenska rockens elitserie.
– Vi är nöjda. Det känns som om det håller på att lossna rejält nu, säger Niklas Svensson.
I Nitta, på endagsfestivalen Livet på landet, består Dalaplan bara av en kvartett. Förutom Niklas och Jenny är det Peter Svensson på orgel och trummisen Jesper Mårtensson.
Men i bandet ryms ytterligare fyra medlemmar.
– I Malmö var vi sju på scen, så det där varierar, säger Niklas Svensson.
I höst, närmare bestämt 22 september, firar Dalaplan tioårsjubileum. Då passar man också på att släppa en sexspårs-EP.
Ett fullängdsalbum, bandets femte, är planerat till nästa år. Niklas Svensson berättar att där kommer han och Jenny Neikell dela på låtskrivandet.
– Vår musiksmak skiljer sig ju åt ganska mycket. När jag lyssnar country kan hon vara inne på rysk syntpop…

John Essing.

I övrigt kan noteras…
…att Songs of Boda – den utflyttade boråsaren Daniel Skoglund – skapade skön festivalfeeling. De instrumentala låtarna från nya albumet växer för varje gång man hör dem.
…att John Essing och hans förvrängda gitarrljud sannerligen inte är något publikfrieri. Men även särlingar måste tillåtas att ta plats.
…att Boråskollektivet Stomping Academy (elva stycken på scen) är en sensationell liveattraktion och det närmaste vi kom New Orleans den här kvällen. Att mixa Bill Withers Use me och Creedence Proud Mary är för övrigt ett genialt trick.
…att det var femte året som Livet på landet arrangerades. All heder åt Tonni och Magdalena Jändel som med små medel skapat en Woodstock-festival i miniatyr hemma på sin tomt.

Stomping Academy – från Borås till New Orleans.